En tickande bomb!!

Det ska väl inte stickas under stol med att det faktiskt inte är skitroligt att ha häst varje dag, det är sällan men ibland känner även jag att det tar emot att gå ut till stallet och jag inte har varken motivation eller lust att rida...
I dag var det en sådan förmiddag, jag satt kvar och drog mig vid datorn länge innan jag till slut tog mig själv i örat och masade mig upp för att mocka.
Kallt om benen, kallt om öronen och kallt om fingrarna, bläää!

Men när Linda klev innanför stalldörren vaknade jag lite och gick in och bytte om till ridbyxor, tänkte att jag får banne mig passa på att hänga med henne och Hobbe ut i skogen så Qråkan får stimulans trots att matte är en grinolle!

Och Qråkan behövde verkligen den stimulansen, direkt när jag satte upp spände han upp sig och började smälla och skrapa med framhovarna i marken, hur busig som helst!
Jag satt på en tickande bomb från början till slut, med skakande huvud, småtrippande, kråmande och till slut sprack hästen i ett jättehopp rakt upp med en rejäl bakutspark....
Kul, verkligen..

Tur han är söt och blir förlåten av matte, som tycker lite synd om honom med sin löjliga svans som blev kvar.

Fluffig svans??