Qråkis är bäst men jag lider av en missbildning!

Kan med glädje tala om skriva att träningen för Maggan gick finemangs på Qråkan igår.

Qråkan innan träning med den underbara mannen

Ja, han försökte dra tygeln ur handen på mig ett par gånger men var inte alls lika bromsig, bra att ha någon på marken som ser det som händer och kan hjälpa till att förekomma.

Vänd över ridbanan, plättlätt sa Qråkan...

Qråkan var förövrigt jättefin stundtals och jag var lika nöjd som en tioåring med en stor godispåse! (ok, jag, snart 43 är hyfsat nöjd med en godispåse också)
Detta var alltså min tredje träning på honom och vi fortsatte med samma grundläggande övningar, han svänger bra åt båda håll, bjuder på bra med lite uppbackning och har bra takt om jag inte släpper eller puschar på för mycket. Helt i enligehet med hur en fyraåring som är sent tagen får vara.

Flätad kille, man måste ju prova lite och han kände sig ybertjusig. (jooo)

Qråkans härliga galopp

Något jag var nöjd med igår var att jag mindre och mindre använde rösten, jag har ju från marken sagt "trava" och "gaaalopp" vilket han har varit superlydig för, igår provade jag mer med sätet och en liten smackning och sista galoppfattningen tog han enbart för skänkeln och den var riktigt bra dessutom.

Tyvärr har jag någon sorts missbildning för jag kan inte byta spöhand, eller ja jag kan byta spöhand men inte rida då... Spöet kommer i en helt annan vinkel ur min vänsterhand så jag hela tiden petar på hästen hur jag än försöker vinkla eller hålla spöet. Han visade dock då att han kan galoppera jädrar anåda och han visade också att han inte är en skvätträdd kille han bara blev mer häst med mer gång.
Duktig tycker jag också att han var när Hobbe gick av ridbanan och han blev ensam kvar, han tittade efter Hobbe och drog lite mot utgången men tuffade på och gjorde det jag bad om.

Det är en av mina inackorderingar som är så gullig och tar sig tid att fotografera min träning, vilket jag verkligen uppskattar. Lena är en pärla!
Hon tog också några bilder på Jenny och Linda som red innan mig, så här fina var dom.

Linda och lilla Hobbe (på dryga 180)

Jenny och Fia

SötFia